Produktivt värre...

Kanske var det en liten Lucas som behövdes för att jag skulle komma på hur man scrappar snabbt och effektivt. Normalt sett tar det mig närmare en dags funderingar och pysslande för att göra ett enda kort klart. Idag gjorde jag hela 2 kort under tiden Lucas låg och sov.
Har en hel del tackkort att göra så någongång måste jag ju börja.
Gjorde det enkelt för mig och utgick från samma material till dom här korten. Dom blev lika men ändå lite olika..
Ett av tackkorten går till en bekants bekant som har gett oss kassar fulla med barnkläder som hennes son har växt ut. Vilken underbar människa, vi känner henne knappt och ändå skänker hon bort en massa kläder!
Det andra tackkortet går faktiskt till min före detta svärmor. Blev glatt överraskad när det låg ett paket med en söt liten pyamas till Lucas i brevlådan en dag förra veckan.
Två tackkort till ska jag oxå göra och dom kommer att gå söderut till några avlägsna släktingar som råkade vara här i Blåsmark just när Lucas föddes och dom var så gulliga att dom lämnade en present till han.

Nog om detta... Känner mig faktiskt väldigt stolt över att ha tagit tag i scrappandet igen. Som sagt var, blir ju helt ändrade rutiner med en sån här liten i familjen. Känns som att man får lära om sig på nytt igen att göra alla "vardagliga" saker. Men det går ju faktiskt riktigt bra...